Idag var det dags för föräldragruppen igen och det är så skönt att få komma dit och prata av sig. Vi var 5 av 7 stycken idag. Dessutom börjar jag faktiskt känna mig riktigt hemma i gruppen, jag trivs med alla personerna även om jag ibland har lite svårt att få ur mig det jag vill ha sagt.
Ämnet för dagen var kommunikation, det är ett svårt ämne egentligen och det finns väll ingen i gruppen som har en fungerande kommunikation med sin familj. Alla som läser min blogg vet ju att jag och Daniel inte har någon bra kommunikation hemma i alla fall men det ska väll bli ändring på det någon gång (hoppas jag).
Vi hade även väldigt roligt idag på gruppen, det roliga var faktiskt angående mig och Daniel, jag berättade nämligen om en insident som hände här om dagen hemma hos oss, som vanligt så var det ett bråk (vad annars), jag var så jävla irriterad på Daniel för att han inte kom upp ur sängen efter att ha sovit ett tag så jag gick ärligt talat och hämtade hammaren för jag var så jävla förbannad. Jag skulle nämligen åka om bara 5 minuter från det att jag väckte honom men han vägrade att gå upp.
I alla fall så hämtade jag hammaren och från början tänkte jag faktiskt smälla hammaren i huvudet på honom men det slutade med ett hål i väggen istället, det var denna situation som var så underbart härligt att skatta åt idag för det var en i gruppen som sa att jag skulle testa att hälla kallt vatten på honom med kommentaren ”Oj det regnar visst idag”, jag svarade henne då att jag inte skulle våga göra de för att jag inte vill höra några hårda ord från honom. Då kom det roliga, alla i gruppen vet att mormor kör mig vart jag än ska på grund av att jag inte kan åka bussen, så skämtet var att jag skulle hälla vattnet på Daniel medan mormor står nedanför oss och håller på att gasar och står med ena passagerar dörren öppen och jag kommer ut springandes och hoppar in i bilen medan hon gör en rivstart och Daniel är skit förbannad.
Alla skrattade så tårarna rann och alla kunde verkligen se den bilden framför sig, det var slutet på gruppen idag och alla gick därifrån med ett leende på läpparna.
Smultronet