Känner mig sorgsen och skit ledsen, jag sörjer efter mormor och morfar, mer och mer för varje dag, jag saknar Norrtälje och varje dag så undrar jag hur jag kunde vara så jävla dum så jag flyttade ifrån mitt hjärtas stad. Hur kunde jag lämna staden som har alltid mot en byhåla som knappt har någonting och dessutom inga vänner har jag här.
Var på sociala idag också på ett möte, det fattas fortfarande några papper innan vi kan få några pengar från dem, ska jag vara ärlig så är jag riktigt trött på att behöva vara beroende av sociala, att behöva känna känslan av att inte kunna stå på egna ben.
Varför är jag så värdelös så jag inte kan klara mig själv?
Du är INTE värdelös!!
Största kramen!
Tack för orden men just nu är det svårt att tro, det är det enda jag känner just nu. Kram